maddepersson

Fy fan vilken dålig dag! Nu har mina patienter börjat ta steget längre. Innan har de bara varit lite choklad, lösnaglar och telefonnummer och oseriösa frierier. Nu fick jag ett kärleksbrev med frieri, dejt och nummer. Tackade vänligt nej. Pojken grät. Va lite halvjobbigt att se en vuxen karl gråta. Sen försökte han med diverse knep. Gick runt i kalsonger och bad mig undersöka honom, hallå han i handen medans han fick antibiotika för de blev helt plötsligt lite Läskigt, hjälpa honom och duscha. Verkligen allt ville han ha hjälp med. Sen börja han gå runt i bara kalsonger. Han bad om ett par sjukhus kalsonger, och de kunde jag hjälpa honom med. Dåligt val. Han drog ner dom han hade och bytte framför mig. De kunde man nästan ha gissat. Men så långt tänkte jag aldrig. Sen blev de knarkrazzia och lite annat smått och gott. Kände verkligen att livet va på topp. Kommer hem och hittar okända människor supandes på soffan. Kände verkligen när musten gick ur kroppen helt. Så jävla respektlöst. Och inte fan gick dom heller. Utan nu, 3.5 timme innan jag ska kliva upp så drar dom. Har en känsla av att morgondagen inte heller blir så spännande. Eller så är jag för trött för att ens märka nånting.