Sep. 22, 2013
fan vad värdelöst! blev tvungen att tillbringa natten på jobbet. saknar Mathias så sjukt mycket. har inte sovit utan honom, förutom då jag jobbade natt och sov på dagtid, men då var han iaf i samma rum eller rummet intill. nu är han sjukt långt borta och jag ska sova själv på sjukhuset. och som grädde på moset så upptäcker jag att när jag ska ringa och säga god natt så går de inte att ringa. och han kan inte ringa eller smsa. tårarna sprutar. jag känner mig som 2år igen, jag vill hem till min trygghet
Sep. 02, 2013
sitter på tåget och funderar på om jag ska öppna min energidryck eller om jag ska vänta tills jag är säker på att jag kommer orka hela. vilka u-lands problem man har. in kommer en till syntes vanlig kille. han ser sådär genomsnäll ut och har hund. de knäpper till och man hör ett brus. han har en gammal telefon så han försöker nog lyssna på radion. de knäpper till igen. nu öppnade han en äppelcider 7.0. han tittar på mig lite skamset innan han halsade i sig halva burken. vi hinner inte ens åka en station innan han öppnar nästa burk. de gör ont in i själen. undrar vad som gick fel? har han någon familj? undrar hur lite som krävs för att man själv ska ge upp och hamna där?
